Miljömodellen för demokrati, demokratin från teori till praktik .

De som inte får rösta och de som har rätt att rösta i dagens Sverige , så skall demokratin inte tillämpas .

Demokratin har tillämpats bristfälligt i hela världen , EU som FN .

Det starka skälet är att demokratin har tillämpats felaktigt inte bara i ditt parti som du ger stöd till eller röstar på utan i hela världen, EU som FN, mot principen att det är demokratin som har givit alla trossamfund religionsfrihet .

De som har rösträtt har möjlighet att välja att rösta, avstå eller rösta blank.

I den kategorin deltar ungdomar som fyllt 16 år, d v s de kristna ungdomar som är medlemmar I Svenska Kyrkan har fått rättighet att praktisera demokrati två år innan de får rösta i allmänna val och EU-valet.

Dessutom, i kyrkovalet får endast kristna politiker från riksdagspartierna delta , andra politiker från samma riksdagspartier men med annan religionstillhörighet får inte delta .

De som saknar rösträtt som är icke kristna har ingen valmöjlighet alls .

I den kategorien får inte ungdomar som tillhör annan religion och fyllt 16 år delta, de har inte heller valmöjlighet precis som de politiskt valda som inte är kristna saknar den möjligheten.

Detta utgör hinder för utveckling av demokratin.

Om det är så att demokratin har givit alla trossamfund religionsfrihet och att det inte är religionen som har givit oss demokratin , hur kommer det sig att trossamfunden inte bidragit till en demokratisk utveckling. ?

För det andra vad är anledningen till att en partiledare med en annan religion inte har rösträtt i det valet trots att partiledarens riksdagsparti deltar i det valet , kyrkovalet ?

För det tredje vad är anledningen till att cirka hälften av riksdagsledamöterna med en annan religion och som själva är en del av den lagstiftande församlingen saknar rösträtt i det valet medan det partiet som de tillhör deltar i valet.

SD blev ett stort parti pga utnyttjande av kyrkoval då många invandrare saknar rösträtt i det valet.

Riksdagspartiernas hemliga val sker under beteckningen  kyrkoval.

Kyrkan har egen lag, egen budget och eget valsystem. andra trossamfund saknar all detta och finansieras med skattemedel.

Finansieringen av detta val är lika dold som själva valet som riksdagspartierna deltar i .

För att demokratin skall utvecklas, kan invånare i en stadsdel eller kommun arrangera folkomröstning om huruvida majoriteten vill övergå till ett Multireligionvalsystem så att

Sverige kan bli en förebild för andra nationer i det området.

De länder som saknar kyrkoval kan införa ett Multireligionvalsystem i stället och i de nordiska länderna som har kyrkoval övergå till ett Multireligionvalsystem.

Multireligionvalsystemet är den teoretiska delen, Multireligionval den praktiska delen och Multireligionstödet nedan är den finansierande delen.

Att ta bort alla religioner innebär att man tar bort religionsfriheten som är grundbulten i demokratin .

Lösningen är att införa ett Multireligionvalsystem i de länder som saknar kyrkoval och att övergå från kyrkoval till ett Multireligionvalsystem i de länder som redan har kyrkoval.

Med ett Multireligionvalstystem täpper vi till de kryphål som demokratin har utsatts för eller att den har utnyttjats .

Fredsplan vilar på Multireligionvalsystemet som utgör grundbulten i demokratin enligt principen att det är demokratin som har givit alla trossamfund religionsfrihet. Det är därför demokratin måste införas i samtliga trossamfund.

Resursfördelning som tvångsmedel .

De sådde och vi åt , vi sår och de äter

Multireligionstödet är den finansiella dele av Multireligionvalsystem , den motsvarar partistödet som ges till riksdagspartierna som har två huvud syften. Att riksdagspartierna skall inte ta emot anonyma bidrag som kan påverka deras politik och oberoende. och att demokratin skall utvecklas . Lag (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. Partibidragsnämnden har den 11 oktober 2021 beslutat om totalt 167 955 204 kronor i statligt stöd till politiska partier för stödåret 2021/2022. Trots detta demokratin har inte utvecklat varken inom riksdagspartierna eller utanför eller EU-parlamentet.

Multireligionstödet har motsvarande syfte men med ytterligare demokrati skydd , utveckling med bred röst berättiga deltagande . Om Danmark , Norge och Sverige som har kyrkoval övergå till ett Multireligionvalsystem så att alla även de som har fyllt 16 år få rösträtt så att de kan praktisera demokratin två år innan det allmänna val äga rum och tre år innan valet till Europa parlamentet. Genom att införa ett Multireligionvalsystem i de länder som saknar kyrkoval och att övergå från kyrkoval till ett Multireligionvalsystem i de länder som redan har kyrkoval upnår vi fred samtiding som vi utveckla demokratin och skydda den.

Multireligionstödet utgör trossamfund samtliga resurser som trossamfund förfogar över jämte tillskott från staten . Trossamfundens samtliga resurser + statens anslag utgör multireligionstödet.

Nuvarande bidrag som har givits till trossamfund har orsakat tvister mellan staten och olika trossamfund . Tvisterna kan bli flera med hög ersättning och skadestånd , dessa tas från skatterna. Detta är ohållbart i längden.

Tidigare tvist mellan buddister i Sverige och staten samt nu i fallet med Jehova vittnen mot staten har lett till att advokatkostnader , ersättningar och skadestånd har blivit höga vilket skattebetalarna har fått stå för. Detta är ohållbart i längden , flera trossamfund anser att reglerna är svårtolkade och svåra att tillämpa .

Multireligionvalsystem i sin tur bygger på dessa tre grunder , Fred – Demokrati – Hållbar utveckling, i den ordningen .